Du kanske är lite sugen på att prova på hemautomation, kanske mer specifikt Z-Wave, men vet inte var du ska börja? Varför behöver man en styrenhet? Vad är en insatsbrytare? Svaren på grundläggande frågor om Z-Wave hittar du här!

Varför Z-wave?

Varför ska man använda Z-wave? Hur fungerar det? Varför går det inte via WiFi?

Z-wave är speciellt framtaget för hemautomation. Detta på grund av att man ville ha ett protokoll som var strömsnålt, eftersom många enheter drivs på batterier. Därmed dög inte 802.11-standarden (som används för trådlösa nätverk) och man skapade ett eget kommunikationsprotokoll som inte sänder lika mycket data. Frekvensen som används för Z-wave är olika i olika länder, men i Europa används 868 MHz.

Det finns även andra varianter av tekniker för hemautomation och vi går igenom de olika teknikerna här.

Räckvidd

Z-wave har egentligen ganska kort räckvidd, vid optimala förhållanden 30 meter men oftast inte mer än hälften av det. Däremot bygger det upp ett så kallat ”meshnätverk”, vilket innebär att enheterna kan kommunicera genom varandra. Om styrenheten inte kan nå en enhet som är långt borta, kan den ”hoppa” via enheter som sitter emellan och på så vis nå fram. Värt att veta om detta är att enheter som är anslutna till elnätet agerar repeaters och förlänger därmed nätets räckvidd. Batteridrivna enheter, däremot, förlänger inte nätverket och det är huvudsakligen för att spara batteri.
Vilken styrenhet ska jag välja?
Styrenheten är hjärnan i Z-Wave-nätverket. I den lägger man till alla de enheter man vill använda i hemmet, och ofta kan man skapa olika ”scener” för vad som ska hända i nätverket när ett visst villkor är uppfyllt. Man skulle kunna likna styrenhet vid en trådlös router, fast den kommunicerar på ett annat protokoll och istället för datorer ansluter man brytare, dimrar och sensorer.
Brytare/Dimmer
Brytare och dimmers har liknande funktionalitet, men dimrar kan användas för att ställa ljusstyrka på lampor genom att ändra den mängd ström som går in i dem. Vissa brytare och dimrar har också energimätning, så att man kan se hur mycket ström de anslutna prylarna drar.

Brytare finns i lite olika varianter, vanligtvis med ett respektive två relän. Ett relä slår av och på strömmen när man skickar information till brytaren att så skall ske. Ett dubbelrelä kan alltså styra två olika uttag eller lampor, fristående från varandra. En fördel med Fibaros enkelbrytare är istället att den har en extra ingång som man kan använda för att anropa en scen. Man kan alltså med ett knapptryck på denna tända alla Z-wave-anslutna lampor i ett rum, eller vad man nu kan tänkas vilja göra.

Plug-in-brytare/-dimmer
Man sätter en plug-in-brytare i ett uttag, och kan sedan ansluta något elektriskt som man vill kunna fjärrstyra av/på i den brytaren. Detta är den enklaste typen av fjärrstyrning då man enkelt installerar enheterna själv.
Insatsbrytare/-dimmer
Insatsbrytare och insatsdimmers fungerar likadant som motsvarande Plug-in-enheter, men man bygger in dem exempelvis bakom eluttag eller väggmonterade strömbrytare. Installation av dessa skall utföras av behörig elinstallatör.
Fjärrkontroll
Det finns också fjärrkontroller som kommunicerar över Z-Wave-nätverket. Dessa kan associeras med brytare/lampor för att fjärrstyra dem, alternativt går det också i de lite mer lyxiga kontrollerna att associera en knapp med en ”scen”, för att utföra lite mer invecklade kommandon. Mer info om scener och script nedan.
Sensorer
För att bevaka omgivningen i ditt hem finns också sensorer. Det finns ett flertal olika typer, nedan listar vi några av dem. Värdena som hämtas in från sensorerna kan i sin tur användas för att aktivera scener eller enheter, exempelvis för att tända lyset i ett rum när en rörelsesensor känner av rörelse där inne.
Dörr- och fönstersensor
Dessa sensorer består av en liten huvudenhet med tillhörande magnet. När dörren eller fönstret där enheten är monterad öppnas, känner den inte längre av magneten och proklamerar till huvudenheten att dörren är öppen.
Rörelsesensor
Rörelsesensorer känner av om något rör sig i det område de bevakar, och informerar styrenheten vid eventuella rörelser.
Temperatursensor
Temperatursensorn håller koll på temperaturen i det område där den sitter monterad, och rapporterar denna till styrenheten.
Ljussensor
Ljussensorn känner av ljusnivån som den för närvarande utsätts för och rapporterar värdet till styrenheten.
Scener / skript
För att göra lite mer invecklade sysslor i nätverket kan man använda sig av så kallade ”scener”. Där definierar man vilka förutsättningar som ska gälla, och vad som i så fall ska hända. Här är ett exempel på en enkel scen inlagd i en Fibaro Home Center Lite, som slår på en brytare klockan 10.25 varje morgon: http://blog.m.nu/fibaro-home-center-automatisera-t-ex-belysning-med-scener/

Fibaro Home Center 2 har till exempel stöd för LUA-skript. LUA är ett snabbt och populärt skriptspråk, som visserligen kanske inte är helt lätt att komma in i, men när man lärt sig går det göra mer avancerade saker än man kan med vanliga scener.
Inklusion / Exklusion
Innan en enhet kan användas i ett Z-Wave-nätverk måste den inkluderas i nätverket. Detta görs genom att sätta styrenheten i inklusionsläge (t.ex. under Devices -> Add device på Fibaros styrenheter), och därefter trycka på enhetens tamper-knapp några gånger (den exakta sekvensen varierar lite mellan olika tillverkare). Styrenheten kommer sedan bekräfta att enheten är tillagd, och därefter kan man använda den i nätverket.

Om en enhet inte går att lägga till kan det ibland hjälpa att exkludera den. Detta görs på samma sätt som inklusion, men istället för Add device väljer man Remove device.

Har man problem att lägga till en enhet, eller om den inte vill fungera korrekt, kan det ibland hjälpa att först exkludera och sedan inkludera på nytt.